Det bästa alternativet för Kiruna, som hotas av markdeformationer från LKAB:s malmbrytning, är att genomgå en stadsomvandling där Kiruna centrum omlokaliseras mot en östlig riktning, till stadsdelen/förorten Tuolluvaara.Finns stor risk att markdeformationerna kan sprida sig dit inom en tidsrymd på 50-60 år när malmbrytningen fortskrider, men under denna tid kan man ha ett väl fungerande samhälle och det går att undvika markdeformationer genom att skifta brytningsmetod i gruvan..

Kiruna är idag mitt uppe i den process som kallas Kiruna stadsomvandling. Till följd av den utökade gruvbrytningen måste stora delar av staden omlokaliseras och ett nytt centrumområde byggas. Som start för denna process utlystes 2012 en arkitekttävling vars resultat kommer att ligga till grund för den nya stadsstrukturen. Inför tävlingen upprättades ett tävlingsprogram som beskriver hur Kiruna kommun ser på stadens framtid och utvecklingsmöjligheter. Kiruna kommun har i samband med denna process uttryckt vikten av att arbeta utifrån ett tydligt genusperspektiv för att skapa ett mer jämställt och långsiktigt hållbart samhälle.

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Kiruna stad kom till år 1900 då kronan antog stadsplanen. Stadens grundare är gruvföretaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag). Det är tack vare järnmalmen i Kiruna som gruvföretaget etablerade sig där och samhället växte fram. LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm anses vara skaparen av Kiruna då han såg till så att samhället blev ett mönstersamhälle.Järnmalmen bryts i en av världens största underjordiska gruva, denna gruva lutar in mot staden vilket har gjort att sprickor och deformationer har drabbat marken. Detta har lett till att det måste ske en stadsomvandling, nya Kiruna flyttas österut mot Tuolluvaara.

I Kiruna pågår i detta nu en enorm stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta är att gruvbrytningen som pågår i Kiirunavaaragruvan, väster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte längre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur stadsomvandlingen påverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid där det inte längre finns någon gruvverksamhet i staden. Näringslivsfrågor är något som står i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens näringsliv.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ?Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.

Mitt examensarbete utförde jag åt LKAB i Kiruna. I denna rapport redovisas några av de problem med lösningar jag ställts inför som byggledare i ett tidspressat projekt med att iordningställa beslutade installationer, gång cykelvägar, träffplats mm inom Iggesundsparken. Det första delprojektet mellan LKAB och Kiruna Kommun inom Kirunas stadsomvandling. Ett unikt projekt. Uppdraget låg i att bevaka och stödja genomförandet med hjälp av anlitade entreprenörer i min roll och befattning som byggledare.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur värdering av marknadsvärden för fastigheter inom stadsomvandlingsområdet ska utföras enligt ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen. Först utfördes en litteraturstudie som undersökte hur ersättning vid expropriation skulle bestämmas. Ersättningen skulle utgöra ett opåverkat marknadsvärde plus 25 procent samt övrig skada. Med opåverkat menas att de inte är påverkat av exproprationsändamålet. Om tillräckligt med genomförda köp fanns att tillgå var ortsprismetoden den mest lämpade metoden för värdering av småhusfastigheter.

Vid årsskiftet 2003/2004 ställdes Kirunaborna inför det omvälvande faktum att Kiruna stad måste flyttas. Vid denna tidpunkt informerade LKAB kommunen om att beräkningarna över markdeformeringen inte stämde överens med den verkliga deformeringsutvecklingen. Staden skulle behöva flyttas på grund av malmbrytningen som är av avgörande betydelse för staden och dess befolkning. Det blev en rivstart för att snabbt arbeta fram en ny plan för Kiruna centralort. På ett tidigt stadium stod det klart att många intressenter och aktörer, samt inte minst medborgarna, skulle komma att beröras av flytten.

This report is the concluding part of the course national minorities, main focus on design, at Luleå University of Technology spring 2007. The purpose of this written examination is to produce a prototype to a product, which can be used both when marketing Kiruna as a student municipality and when recruiting students to the study programmes Kiruna offers. The product has been produced through systematic problem solving, where methods to fix the problem, gather facts, examine and come to a solution have been used. The product should in one way or another get the student to think of Kiruna as a student municipality and it should also appeal to the target group ? the students.

Uppsatsens syfte är att undersöka om klassmotsättningar och kraftig försämring av levnadsförhållandena kan antagas vara en tänkbar orsak till arbetarrörelsens splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spåras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsättningsteori använts. Denna pekar på att i tider av hårdnade motsättningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgång av bakgrunden till splittringen nationellt och på länsplanet görs för att sätta in splittringen i sitt sammanhang. Därefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under åren 1905-1917.

Title in original language: Föreställningar om stadsomvandlingens KirunaLanguage of text: swedishNumber of pages: 106.

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.

Kiruna genomgår en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskärna vilar på kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning kommer närmare staden. I det här arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna inspirera till nya platser i den kommande stadskärnan. Koncepten är skapade efter inspiration som är kopplat till stadens kulturarv. Att använda sig av kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser är en av frågorna som diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behållning genom att det leder till att platsspecifi k design.

Kiruna står nu inför en unik omvandling då staden ska omlokaliserar på grund av utvidgningen av gruvdriften. En arkitekttävling har nyligen genomförts om utformning och användning av det nya Kiruna. Syftet med denna uppsats var att studera relationen mellan stadsbyggnadsutopin The Linear City och det vinnande tävlingsbidraget Kiruna 4-ever. För en ökad förståelse för dagens Kiruna är Hallmans stadsplan för Kiruna och dess koppling till svenska och engelska trädgårdsstäder viktig. I bakgrunden behandlas även arkitekttävlingens program och juryutlåtande. Arbetet har utförts som en litteraturstudie med fokus på de intentioner gällande fysisk form och användning som förslagsställare och teoretiker presenterat. Resultatet visar att beröringspunkterna mellan förslag och teori är många. Skillnaderna blir tydliga i framförallt synen på hållbarhet där Kiruna 4-ever till skillnad mot The Linear City tar ett grepp om den ekologiska hållbarheten. En annan skillnad är inställningen till höghus där Kiruna 4-ever använder dem för att uppnå en högre densitet. I The Linear City identifieras höghus som ett problem för social hållbarhet. I uppsatsen diskuteras också vad en utopisk förebild kan tillföra ett gestaltningsförslag. En möjlig slutsats är att en teoretisk grund underlättar för förslagsställare att presentera ett lättöverskådligt förslag.